ÄNTLIGEN!

Beställde böcker från adlibris för en och en halv vecka sedan. De hade inte skickats i förra veckan som jag hoppades på, men i söndags (!) fick jag ett mejl som sa att  de äntligen var på väg. Hade slaviskt kollat mobilen i tre dagar för att se om min sms-avisering hade anlänt, men icke. Så idag på väg hem från jobbet höll jag, i mitt huvud, på att formulera ett mejl till dem för att klaga. Men se när jag kom hem så låg det ett vackert papper som sa att mina böcker ligger hos posten på ica (väldigt typiskt dem att skicka brevavisering trots att jag har specificerat att jag vill ha sms!).

 Här är böckerna som jag har beställt:

Señor Peregrino av Cecilia Samartin

Drömhjärta av Cecilia Samartin

Har läst att Señor Peregrino i samma klass som Vindens skugga, så den ska bli kul att läsa!

Just nu läser jag

Alkemisten av Paulo Coelho.

Efter att ha plågat mig igenom Pilgrimsresan av samma författare ville jag glömma allt med Coelho, men så fick min kusin mig på andra tankar med sin uppmaning att ge Alkemisten en chans. Så nu ska jag göra detta. Ärligt talat så hade jag tänkte läsa en annan bok, men adlibris har varit sena med sin leverans så jag tar denna i mellan. Men jag ser framemot att läsa den. Den är ju så omtalad så det ska bli kul att se vad alla snackar om!

Boken som stal mitt hjärta litegrann...

Jag har inte läst en bok på länge som berört mig så mycket som Boktjuven av Markus Zusak. Den handlar om Flickan Liesel Meminger som lever i Tyskland mitt under det rådande andra världskriget. Boken fokuserar sig på de tyskar som faktiskt inte höll med Hitler och hans politik på alla plan, som gömde judar i sina källare. Liesel hamnar under kriget hos fosterfamiljen Huberman där mamman är stor som ett klädskåp och skriker och gormar dagarna i ända och pappan spelar dragspel och lär Liesel läsa. Liesel blir besatt av böcker och börjar stjäla dem för att kunna läsa mer. Utanför henne lilla värld på Himmel Strasse blir judar förda till koncentrationsläger och familjer splittras. Hennes historia berättas av självaste döden själv.

Denna bok fångade mig från första stund, eller ja, inte de första ca 20 sidorna som var lite röriga, men hon som sålde mig boken hade förvarnat mig så jag höll ut, och tack och lov för det för det var en upplevelse att läsa den. Zusak skriver på poetiskt och flera gånger stannade jag upp och skänkte en liten tanke till de vackra meningarna han har vävt ihop. Att ord kan bilda så vackra bilder i ens huvud är obegripligt.

Ett litet smakprov från Boktjuven:

"Av någon anledning ställer döende människor alltid frågor de redan vet svaret på. Kanske är det för att de ska kunna dö med vetskapen att de har rätt"

Jag läste i denna boken så mycket att jag en natt drömde att jag var tysk och helt plötsligt slog judarna tillbaka och gjorde motstånd mot oss. Vi tyskar hade färgglada kläder medan judarna hade gråa och trista och i slutet av drömmen bestämde jag och några andra tyskar att vi skulle börja klä oss i naturfärger, för att kompromissa. När jag vaknade insåg jag att boken hade hamnat på min hjärna.
Men den har även fastnat i mitt hjärta, speciellt karaktären Liesel, som är så stark och modig och vars fingrar kliar vid tanken på borgmästarens bibliotek.

Denna boken fick mig att gråta högt och inför ögonen på min sambo satt jag på balkongen och torkade både tårar och snor medan jag läste de sista sidorna. Detta är en bok som jag garanterat kommer läsa om och kan helt klart kalla en ny favorit. Jag tänker inte skriva vem jag tycker ska läsa den här boken, den är för alla.

 Men jag kan känna att den som inte läser den missar något!

Chick lit-kavalkad

Jag har lika många gånger irriterat mig på den boksnobbism som råder som jag kommit på att jag själv praktiserar det. Vad är en bra bok? En bra bok är en bok som många älskar. Punkt? Eller är det en bok som experterna pekar ut som ett nytt mästerverk men som faktiskt är ganska otillgänglig för den stora massan? Bokdemokrati eller bokdiktatur? Jag har alltid tyckt att chick lit (”litteraturgenre som uppehåller sig vid beskrivningar av yngre storstadskvinnors liv” enligt ne.se) är en underhållande genre som har fått oförtjänt mycket skit. Själv har jag läst många av Marian Keyes böcker (jag och många andra, då hennes böcker har sålt i cirka 15 miljoner ex) och verkligen gillat denna ”skräplitteratur” som det så vackert heter. I våras kände jag att det var längesen jag satte tänderna i en riktig ”kvinnoroman” och beställde inte mindre än fyra chick lit-romaner, Marian Keyes två senaste och så Meg Cabots Babbeldrottningen och Isabel Wolffs Vickis vintagebutik (jag vet inte vad det är men visst blir man mer sugen på den typen av böcker när det börjar bli sommar?). Dessa fyra böcker slukade jag på ett par veckor och visst var det underhållande. Men. Fyra på en gång var kanske tre för många.

Jag började med Marian Keyes En förtjusande man som, liksom de flesta av författarens böcker, utspelar sig på Irland. Vi får följa flera kvinnor som på något sätt har eller har haft någon typ av kärleksrelation till den ”förtjusande” mannen, en politiker på uppgång. Boken innehåller många tillbakablickar och kvinnorna är väldigt olika men har alla påverkats av mannens beteende under deras tid ihop. Historien är väldigt oförutsägbar och gick verkligen in på djupet i beskrivningarna av både alkoholmissbruk och kvinnomisshandel och visade verkligen hur komplext dessa fenomen är och hur det kan drabba vem som helst. Jag tänkte flera gånger att boken inte riktigt lever upp till alla chick lit-förväntningar.

Den andra boken av Keyes var Oväntat besök på Star Street. Denna bok blev jag inte alls lika imponerad över, även om vi har en hel del intressanta och udda karaktärer. Star Street 66 ligger i Dublin och vi får möta de som bor i de olika lägenheterna i huset, bland annat två polacker med en irländsk, kvinnliga inneboende, ett ungt par som sover med kläderna på, en gammal dam med en stor hund och 40-årig PR-kvinna som jobbar för ett skivbolag och som alltid går i högklackat. Det som gjorde mig lite besviken är närvaron av något övernaturligt som också är bokens berättare. Det är också detta ”något” som är det oväntade besöket. Det hela kändes helt enkelt lite krystat och överdrivet. Berättelsen i sig hade verkligen kunnat stå själv utan detta fenomen.

Jag fortsatte sedan med två författare som jag aldrig tidigare stött på. Meg Cabots Babbel­drottningen och Isabel Wolffs Vickis vintagebutik följer kanske lite mer det klassiska chick lit-receptet med en ung kvinna i huvudrollen som brottas med problem men som i slutändan löser sig och så får hon sin prins och halva kungariket (jag vet att jag kanske avslöjar lite för mycket men ni hade ändå förstått det efter 10 sidor). Cabots Babbeldrottning Lizzie, ska lämna USA direkt efter sin examen från universitetet för att åka till England och bo med sin pojkvän som hon träffat en gång, tre månader tidigare. Det hela blir förstås en katastrof och hon hamnar istället på ett franskt slott ute på landsbygden. Lättsam bok som man läser ut på en dag eller två. Vickis vintagebutik har en lite äldre huvudperson som precis har levt ut sin dröm och startat en vintagebutik. Vi får följa hennes första månader med butiken igång och de olika människorna hon lär känna under tiden. Butiken verkar gå bra och det är ganska trevligt och gemytligt i bakgrunden är det hela tiden en hemsk händelse som påverkar Vicki men som inte avslöjas för oss läsare. Jag måste säga att trots att jag inte anser mig vara särskilt modeintresserad så är det ganska roligt att läsa om alla fina 50-talsklänningar och de klassiska klädmärkena som Vicki hela tiden är på jakt efter. Jag var däremot inte så jätteförtjust i karaktären Vicki. Hon är så präktig att man nästan vill slänga boken i väggen. Hon gör alltid de rätta valen och säger de mest lämpliga sakerna. Man nästan kan tro att det är en vett-och-etikettkommité som övervakar henne. Cabots och Wolffs böcker har ganska mycket gemensamt. Både Lizzie och Vicki är väldigt intresserade av mode, och främst vintagemode (Lizzie har tagit sin examen inom mode) och båda åker till Frankrike och hamnar på vingårdar. Det blev nästan lite deja vu att läsa den ena boken efter den andra.

Sammanfattningsvis så kanske jag måste säga att jag till viss del kan förstå varför experterna kastar skit på chick lit. Generellt så är det ganska förutsägbart och mallanpassat. Men när man har semester (eller vid andra tider på året också förstås) så är det kanske just förutsägbart man vill ha. Och det är ganska skönt att läsa en bok som egentligen inte berör en särskilt mycket utan bara är en trevlig upplevelse just för stunden. Lite som ett one-night-stand kanske? Dock skulle jag väl inte rekommendera en sådan här översvämning av chick lit. Ett tips är att ha Kafkas Processen i beredskap bredvid hängmattan och läsa några sidor av den mellan böckerna så ska du se att du snart blir sugen på lite mer ”skräplitteratur”.

Humlan gör entré!

Ytterligare en syster ansluter sig till bokbloggandet. Jag har alltid varit en bokslukare, även om det förstås gått något upp och ner. I tioårsåldern slukade jag en Wahlströms ungdomsbok i samma takt som jag bytte strumpor (ja, bokstavligt talat) och sedan har det fortsatt med chick lit, deckare, klassiker och allt därimellan. Intresset för litteratur fördjupades ytterligare efter att jag läste det på högskolan när jag pluggade engelska (kan ni tänka er något lyxigare än att sitta tio personer i ett seminarierum och diskutera olika författare och få CSN för det?).

Jag kommer, liksom mina systrar, att recensera böcker jag läst. Kanske blir det en och annan fundering också över boken som sådan och vad som händer med boken i framtiden.

Den något präktiga och surrande (men snälla) storasystern humlan börjar härmed sin bokbloggande karriär!

Mina två absoluta favoritböcker

När jag var yngre kunde jag omöjligt säga vilken eller vilka böcker som var mina favoriter. Jag har alltid varit ett fan av Harry Potter-böckerna, men en dag korsades min väg av boken Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. När jag läste den kastades jag direkt in i den rika handlingen och boken grep tag i mig från första till sista sidan. Den handlar om Unge Daniel som bor i Barcelona med sin pappa. De äger ett bokantikvariat och Daniels liv förändras då han hittar boken Vindens skugga i De bortglömda böckernas gravkammare. Han läser boken på en natt och börjar forska i författaren till boken; Julian Carax och hur det kommer sig att det nästan inte finns några böcker kvar av honom. Ett mörkt förflutet börjar sakta nystas upp...

Förr hade jag en vana att jag skrev i böckerna när och var jag köpte dem. Mitt ex av boken köptes den 29 Juli 2009 och jag har hunnit läsa den tre gånger och är sugen på en fjärde gång snart. Jag blir fortfarande lika berörd av den och upptäcker hela tiden nya saker i handlingen och i de underbara karaktärerna.

Andra boken heter Ängelns lek och är skriven av samma författare. I denna boken får vi följa författaren David Martín som har fått i uppdrag att skriva en ny bok som ska förändra världen, men vem är egentligen herren som har gett honom detta bisarra uppdrag? Denna köpte jag den 20 juli 2010 och har bara läst den en gång (än så länge). Den var mycket mörkare än Vindens skugga men jag blev ändå lika fascinerad av den. Jag kunde inte låta bli att försvinna in på Barcelonas gator och följa karaktärernas steg för steg. Jag gråter väldigt ofta till böcker, jag kanske är lite blödig, vad vet jag? Men denna boken fick mig att brista ut i en sån störtflod av tårar utav dess like och jag gick berörd i flera dagar efter att jag hade läst ut den. Aldrig har en annan bok fått mig till detta. När jag hade läst ut den kastade jag mig på Vindens skugga för tredje gången och läste om den igen. Jag kan inte förklara varför för då avslöjar jag en viktig del i Ängelns lek, men jag var bara tvungen.

Några ord om staden Barcelona: Jag har bott där i tre månader där jag lärde mig prata spanska bättre. Det är en underbar stad och genom böckerna kunde jag se de gator som nämns och Barcelona blev som en egen person i böckerna, en viktig del av handlingen. Ibland kändes det som de inte hade varit lika bra om de inte hade utspelats sig i vackra Barcelona.

Dessa böcker rekommederar jag till alla som vill ha förslag på bra böcker att läsa. Mitt exemplar av Vindens skugga har blivit läst totalt sex gånger och Ängelns lek två gånger. Jag lånar mer än gärna ut dem till familj och vänner för jag vill att de ska få ta del av dessa underbara och färgstarka berättelser. Jag kan lugnt säga att jag har hittat mina favoritböcker och det kräver en riktig toppbok för att klå dessa. Kan även nämna att bilden som är högst upp på min blogg, med fjärilsbokmärket, är av Ängels lek. Jag ville ha en favoritbok på rubrikbilden, så det fick bli den.

Dessa böcker är för dig som vill ha en fantastisk läsupplevelse, med gåtor i mörkret och underbara karaktärer som man både kan älska och hata starkt. Vill du ryckas med i Barcelonas fantastiska värld så läs dessa. Eller läs dem utan några specifika orsaker. Bara läs, för de förtjänar det.

Just nu läser jag

Boktjuven av Markus Zusak.
Det var den här boken jag skrev om i inlägget "Lycka i bokhandlen". Jag blev lite snål och lade tillbaka denna på hyllan men i kassan sa sedan den fantastiska kassörskan att det var "Tag-4-betala-för-3-pocket-dag" så jag kastade mig tillbaka och hämta denna! Dagens nyheter påstår att det är "en blivande klassiker" så det ska bli en intressant läsning.

Sitter helst och läser på min balkong, där det är mysigt och ljust och min plantor börjar ta sig. Dock är stolarna väldigt osköna för läsning så jag och min sambo funderar på att "mysificera" balkongen ytterligare. Jag får ta lite bilder när det är klart. Har varit och klippt mig och hämtat min supersköna nya pippikofta! Den var liite varm att ha på balkongen, men jag kunde inte med att ta av den. Ikväll vankas prova på dykning och övernattning hos Bokflugan.

Lyckan är en sällsam fågel av Anna Gavalda

Lyckan är en sällsam fågel handlar om Charles som bor i Paris med sin sambo Laurence och hennes dotter Matilde. Charles jobbar som arkitekt och reser över världen för att arbeta med olika projekt. Charles är inte lycklig, han är jämt trött och rädd för att livet gått förbi honom. Han närmar sig femtio och en dag hinner hans förflutna ikapp honom genom ett brev från en gammal barndomsvän. Under sin resa genom minnena träffar han en kvinna som heter Kate och som han känner en dragning till. Hon bor på en gård på landet med sitt entourage av barn och djur, och efter deras möte förändras Charles.

Denna boken har jag riktigt längtat efter att läsa, den har stått i bokhyllan och retats och bara bett om att få bli läst, men så började jag och jag sögs inte riktigt in i den som jag först trodde att jag skulle. Språket var i en klass för sig och även om det stundtals var vackert och dynamiskt, ja rent av genialiskt så kändes det ibland flummigt och att det inte riktigt ledde någonstans. Inte förrän trehundra sidor kom boken riktigt igång och då slukade jag de sista sidorna. Då kändes den värd att läsa.

En bok för dig som gillar att läsa ett annorlunda språk med en annorlunda rytm. Om du gillar Anna Gavaldas rika berättarspråk och djupa karaktärer så är detta en bok för dig. Men om du känner under läsning att den inte kommer igång så uppmanar jag dig att hålla ut ett tag till! Den kommer bli magisk...

The Blue av Mary McCallum

The Blue utspelar sig på en isolerad ö i Marlborough Sound i Nya Zeeland. Året är 1938 och historien cirkulerar kring Lilian och hennes familj som lever i det lilla samhället som bebor ön som heter Arapawa Island. Lilians make Ed arbetar som valjägare som de flesta män gör på ön. Tillsammans har de fyra barn: en äldre dotter som precis bildat en egen familj, en yngre dotter som bor på fastlandet där hon går i skolan och en yngre son som bor hemma med Lilian och Ed. De har även ett fjärde barn, en son vid namn Mickey som kommer hem till ön efter att ha bott och arbetat i Wellington ett tag. Hans ankomst bäddar för konflikt och, som det framgår under historiens gång, så är saker och ting är inte alltid som de verkar...

Jag köpte den här boken under mitt år i Nya Zeeland. Jag tror jag föll för framsidan på boken. Trots att jag vet att man inte ska döma boken efter omslaget så är det i regel det som får mig att plocka ner en bok från bokhyllan. Jag tyckte även att det skulle vara roligt att läsa en bok som utspelade sig på just Nya Zeeland.
Vid slutet av 2009 gjorde jag och en vän en road trip på Sydön. Jag glömmer aldrig när jag stod upp på däcket på färjan mellan Wellington och Picton och fick se självaste Arapawa Island på riktigt. Det var en häftig känsla!

Boken är en av de bästa jag har läst. Till en början lunkade den på i ganska lagom tempo men under tiden som man läste insåg man att det låg någonting och vilade under ytan hos Lilian och hennes familj. När jag inte trodde att det skulle hända så mycket mer avslöjades en överaskande hemlighet som förändrade hela historien och ens sätt att se på boken. Författaren hade ett bra upplägg och byggde skickligt upp historien fram till det stora avslöjandet. Mer vill jag inte skriva eftersom jag absolut inte vill förstöra läsupplevelsen för någon som skulle vilja ge sig på den här pärlan.

The Blue är för dig som vill ha en spännande historia som utspelar sig på en plats som väldigt få bekantat sig med och för dig som vill uppleva en annan tid och kultur. Gillar du naturupplevelser och vackra platser är inte denna helt fel heller, jag kunde riktigt känna vinden i håret när Ed stod upp på utkikspunkten och spanade efter valar. Peronligen är jag emot valjakt men det var ändå intressant att läsa en skildring av hur man överlevde under 1900-talets första hälft i ett isolerad ösamhälle i Nya Zeeland.
Gillar du att bli helt överraskad av en historia ska du definitivt läsa denna boken.

//Bokflugan

Present i min smak!

Jag hade igår mitt opponentskap ihop med min uppsats-buddy. Vi hade verkligen gått inför att göra ett bra och trevligt examinationsseminarium och vi lyckades faktiskt! Fick en superbra bedömning och vi var helnöjda! 

Efteråt fick jag ett paket av min kära syster som innehöll den här älsklingen:

Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami!

Min syster har tillgång till mitt adlibriskonto med tillhörande och flitigt växande önskelista. Väldigt smidigt om jag ska få en present för då går hon bara in och betar av listan! Det är ju böcker som är den bästa presenten! Dock har jag gett mig själv en present med eftersom jag har avslutat Termin 5 på sjuksköterskeutbildningen, men det blev ingen bok faktiskt, utan en mysig pippikofta ;)!