torsdag 29 mars 2012

Hyllning till Penguin

Jag vet inte vad det är som tilltalar mig med Penguin bokförlags omslag. Jag gillar ju omslag som är färgsprakande och orginella, medan Penguin kör på stilrent och lite samma tema med sina böcker.

www.quizzing.in

Har precis fått min Jules Verne bok; Journey to the centre of the earth och jag dreglar över omslaget... Så enkelt, men ändå så snyggt!



De första Penguin-böcker såg ju ut så här:




Sedan har du ju också dessa vackra omslag:



De ger böckerna en enhetskänsla. Det är kanske därför jag gillar dem, för att de ger en känsla av sammanhang.

Gå in på Penguins hemsida om ni vill se lite mer av dessa fina böcker:

De har även roliga saker i Penguin-bokformat.

onsdag 21 mars 2012

Espressoberättelser

Titeln säger kanske inte så mycket om boken jag nu ska recensera, men det är en vacker titel och boken är av stor mysfaktor.


Espressoberättelser är andra delen i Alexander McCall Smiths serie om invånarna på Scotland Street 44 i Edinburgh. Vi får följa olika och minst sagt udda karaktärer. Mina personliga favoriter är den narcissistiska, självbelåtna Bruce som framkallar känslor och lusten att vilja sticka in knytnäven i boken och ge honom ett litet snabbt slag på nosen. Jag gillar också att läsa om sexårige Berties öde där hans mor Irene gör allt för att uppfostra honom som hon vill; med hjälp av yoga, saxofonlektioner och italienska, vilket Bertie avskyr. När han börjar skolan inser han vikten av att ha vänner och i denna delen börjar även Berties pappa, Stuart, ta ton mot Irene, för att slå hål på hennes "Projekt Bertie".

McCall Smith kan verkligen konsten att hitta på och beskriva intressanta karaktärer och sociala sammanhang. Boken är ingen direkt revolutionerande äventyrsroman, men den är perfekt för att bara krypa ner i soffan, under filten och njuta en stund.
Enkel, men välskriven och underhållande.

söndag 18 mars 2012

Varning! Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva.

Rubriken till detta inlägg är faktiskt titeln på boken jag ska recensera. Det låter lite som en uppmaning till alla läsare som råkat hamna på denna blogg men så är inte fallet. Eller jo, kanske...


Varning! är skriven av Neil Strauss, författaren till boken Spelet som skildrar hur han upptäckte konsten i att ragga med något tvivelaktiga men dock effektiva metoder.

I Varning! får vi följa Strauss när han utvecklas från att vara någon av en yuppie som inte skulle klara sig utan internet och hämtmat till en fullfjädrad överlevnadsexpert som vet hur man klarar sig i naturen med enbart en kniv och kläderna på kroppen. Boken är lite som en biografi/katastrofmanual. Vad som utlöser Strauss begär att lära sig klara sig på egen hand är kombinationen Bush blir vald till president/11:e september/Orkanen Katrina/hotande ekonomisk kollaps där han inser att USA inte är så säkert och tryggt som det en gång varit. Eftersom systemet inte verkar kunna ta hand som sina medborgare som Katrina visar vill Strauss vara redo för alla typer av annalkande katastrofer.

Utlämnande och med en stor dos humor tar Strauss an utmaningen att lära sig klara sig själv och vara redo för allt. Han gör allt från att ansöka om dubbelt medborgarskap och skaffa ett utländskt bankkonto till att lära sig hantera kniv och pistol och grundläggande kunskaper om överlevnad i natur och storstad. Han förbereder sig noggrant för alla former av utmaningar man kan tänkas ställas inför vid en annalkande katastrof och det är intressant att följa hans utveckling och reflektioner över sina förberedelser. Utan att avslöja för mycket tar Strauss strävan efter att överleva, som till en början var i rent egoistiskt syfte, en liten vändning ju mer kunskap hans samlar på sig.

Varning! fick mig att utvärdera mina egna kunskaper i basic överlevnad. Som gammal scout uppvuxen på landet är jag inte helt bortkommen bland träd och stenar, men om vi skulle behöva förlita oss på gamla metoder som inte involverade teknik skulle jag, liksom många fler, förmodligen stå handfallen.
Strauss bok är rolig och inspirerande. Han delar med sig av sina kunskaper i form av serier utspridda i boken där han bland annat beskriver hur man öppnar hänglås med en läskburk och kamouflerar sig i naturen.

Själv har jag nu en låda under sängen med bland annat en första hjälpenväska, tändstickor, kikare kompass och kniv. Diverse ting som kan vara bra att ha. För Säkerhets Skull.

lördag 17 mars 2012

Börjar bli lite fullt....


Får nog ta över lite mer av vår bokhylla i vardagsrumet snart.... Det finns ju en anledning till att det kallas "bokhylla."

Har fler böcker utspritt i andra delen av bokhyllan samt i gästrummet (och så har ju min sambo en del böcker med) men den här delen är i princip min!

onsdag 14 mars 2012

Bokfynd på jobbet

Har en jobbarkompis som flyttar till USA inom kort och därför ville sälja av lite böcker:
Jag fyndade dessa för 40 kr:


Arvet efter Anne Boleyn av Philippa Gregory
Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier
Anna Karenina av Lev Tolstoj

Jag är ju en sucker för en bargain....

torsdag 8 mars 2012

Bokpresent!

Bokflugan ringde och sa att hon skulle köpa tre pocketböcker och få en fjärde på köpet. Hon undrade om jag ville ha den fjärde eftersom hon inte hittat en själv. Där fanns Himmelsdalen av Marie Hermanson i pocket som jag sagt att jag ville läsa och som Bokflugan då fick på köpet!


Tackar och bockar!

måndag 5 mars 2012

Zombieyra

Efter att ha blivit frälst av serien The Walking Dead, har jag blivit mer intresserad av zombier. Därför tyckte jag det passade bra med att läsa en zombie-bok för att testa på det.
Min första iakttagelse: jag tycker faktiskt att zombier gör sig bäst på film/tv. Men jag gillade ändå boken: Världkrig Z: en muntlig historik över zombiekriget av Max Brooks. Även om den var ren och skär påhitt så kändes vissa stunder riktig realistisk och jag kom på mig själv med att fundera över om händelserna som beskrevs faktiskt hade inträffat.



Världkrig Z handlar om en författare som gett sig ut över hela världen för att intervjua olika människor som på olika sätt var inblandade i det krig mot de levande döda som nästan utrotade hela jordens befolkning.

Ibland tyckte jag den blev lite för byråkratiskt. Researchen och kreativitetn var givetvis imponerande, men jag gillade bäst de enkla historierna om överlevare och deras riktigt skrämmande historier, inte bara militären och deras dyra utrustning...
Jag trodde mina naglar skulle vara mer avbitna vid det här laget, men tvyärr är det långa och jag ska strax unna mig en hemmamanikyr.

Men summan av kardemumman: helt okej zombiebok och jag har definitivt fått mersmak för att utforska mer av de levande dödas värld.