Två korta historier om sexualitet.

Smut: two unseemly stories av Alan Bennett är en av de böcker som dök upp under bokrean i år och fångade mitt intresse. Först och främst; titeln: Smut, med underrubriken two unseemly stories fångade mitt öga. Jag visste inte vad smut betydde, men efter lite googlande fick jag fram "oanständighet". Sedan hittade jag den svenska versionen som översatte: Snusk och jag kunde inte hjälpa att bli lite tonårsfnissig och nipprig över denna underbara titel.
Det andra som fångade mig var det faktum att boken var tunn, men innehöll ändå två historier. Jag har ju fått upp ögonen för korthistorier efter att ha blivit frälst av David Sedaris humoristiska samlingar.

Den tredje intressefångaren var det tema som genomsyrade boken: sexualitet och medelålders kvinnor, den första om Mrs Donaldson; en 55-årig änka som blir erbjuden av sina unga inneboenden att få betala hyran i en sexuppvisning. Något hon tackar ja till. Den andra är om Mrs Forbes som ser sin snygge, dryga son gifta sig med en mindre snygg, men smart kvinna och blir mer och mer undantryckt och olycklig i sitt eget äktenskap.
Jag var såld och så var även boken en stund senare... till mig.

Båda historierna var lite kaxiga och jag gillade den råa touch som de hade. Rekommenderas!

Jag hittade inte dörren, Bokflugan...

Nu har jag tagit mig igenom Elefantskötarnas barn av Peter Hoeg. Jag läste den som en uppmaning från min syster Bokflugan. Hon har redan gett en utomordentlig recension så därför tänker jag inte dra en lika detaljerad analys.

Önskar du det så läs Bokflugans recension här.

Historien i korta drag: syskonen Peter, Tilte och Hans upptäcker en dag att deras föräldrar ännu en gång är försvunna. I sin jakt på att hitta dem kastas de in i en historia där dolda hemligheter och mystiska människor dyker upp.

Bokflugan blev riktigt betagen av denna bok och jag får tyvärr säga att jag inte blev lika djupt biten av den. Jag tyckte den belv lite för rörig och konstig. Jag hängde inte riktigt med i svängarna och så blev den lite overklig, framförallt hur en fjortonåring och sextonåring kan lura så många vuxna under deras äventyr.

Min känsla när den var över var: jobbig och konstig. Plus att jag hatar ordet Finö nu. Bara för att det nämndes i princip på varje sida.