Kalla mig odjup...

Har precis kämpat mig igenom den sista delen av Fahrenheit 451 av Ray Bradbury. Den utspelar sig i en framtidvärld där böcker är upphov till all ondska och sorg och för att bli av med problemen som åker så kallade brandmän runt och bränner gömda böcker och hemliga bibliotek. Rätt bra koncept tyckte jag och kastade mig in i denna bok på engelska.

Och inte för att skryta, men jag är faktiskt bra på engelska och brukar inte ha problem med det i vanliga fall, men som jag skrev här ovan så fick jag, i detta fallet, verkligen kämpa. Bradbury skriver så orginellt och det var uppfriskande att läsa något helt nytt, men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte då och då funderade över vad jag skulle äta till kvällsmat, eller om det är något bra på tv ikväll eller (givetvis när jag läser en bok som inte fångat mig) vilken bok jag ska få äran att läsa sedan!

När jag blir ointresserad så smyger jag fram till slutet och utan att kika på orden kastar jag ett getöga på hur många sidor boken egentligen är på. Sedan börjar nedräkningen...

Plötsligt tog boken slut utan förvarning. Jag fattade ingenting för enligt min beräkningar hade jag 16 sidor kvar. Men då var det efterord av Bradbury som fyllde de sista sidorna. Läste jag det?

Nej. Det gjorde jag inte.

En dag ska jag läsa om Fahrenheit 451. Fast på svenska.

God jul...

Födelsedagens 16 böcker.

Min födelsedag resulterade i 16 böcker. Förutom de från Linköpingshelgen som jag nämnt i tidigare inlägg så fick jag även böcker av min syster och svärföräldrar:

Syster:
Spöa döden av Josh Bazell
Nick och Norahs oändliga låtlista av Rachel Cohn och David Levithan
Dinosauriens fjädrar av Sissel-Jo Gazan
Extremely loud and incredibly close av Jonathan Safran Foer
Jag saknar dig, jag saknar dig! av Peter Pohl och Kinna Gieth
Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

Alla uppsnokade från min adlibrisönskelista som hon har tillgång till.

Svärföräldrar:
Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross
Samt ett presentkort från adlibris som jag redan använt på en bok om smärta till min sista kurs. Boken var stor och dyr så presentkortet kom väl till pass! Har ju redan tillräckligt med läsböcker ;)!





Jag har en del att läsa så det räcker 2012 med. Har insett att jag får se till att läsa de böcker jag har innan jag skaffar nya... 

Nu har jag ett helt hemmabibliotek som bara väntar på att få upptäckas!

Bokhelg i Linköping

I lördags styrde min sambo och jag kosan mot Linköping, där syster Bokhumlan bor. Regnet ösde ner, speciellt i Boråstrakten givetvis, där vi plockade upp två ungdomskompisar till Bokhumlan. I Linköping trotsade vi regn och rusk och begav oss mot den pulserande stadskärnan. Jag har bara varit uppe i Linköping i december så staden är lite julstad för mig. Men idag var det inte en tillstymmelse till snö, men humöret var ändå på topp. Vi gick in på Myrornas där jag möttes av en underbar syn nere i deras källare: hylla efter hylla med böcker, billiga böcker. Pocket för 5 kr, inbundna för ca 15. Dessa fynd gjorde jag:

Dumskallarnas sammansvärjning - John Kennedy Toole

Älskade syster - Joyce Carol Oates

Män är från mars Kvinnor är från venus - John Gray

Alla familjer är psykotiska - Douglas Coupland



Slutsumman gick på 30 kr (33 om man räknar med den fina papperspåsen jag köpte till). Men bokhelgen slutade inte här. På kvällen var det festligheter i form av glöggkväll med lussekatter, pepparkakor och annat smått och gott som hör julen till. Bokhumlan har alltid haft en imponerade bokhylla som jag brukar glutta lite i. När festen första gäster skulle avlägsna sig tog Bokhumlan med dem till sin hylla och lånade (trodde jag) ut varsin bok till dem. Mönstret fortsatte allteftersom gästerna drog sig hemåt. Jag blev lite rädd att hon skulle låna ut Fahrenheit 451 av Ray Bradbury. En bok som jag hade planerat att låna. Jag påkallade detta och fick svaret: "Ta den." Alltså inte bara låna den, utan ta den, ta den för alltid. De visade sig att Humlan gav bort sina böcker. Motivationen var att hon ändå hade läst dem och istället för att låta dem stå och samla damm så kunda andra ha nytta av dem. Jag blev väldigt imponerad, eftersom jag själv är väldigt fånigt fäst vid alla mina böcker. Såklart hade Humlan också ett antal som var off limit. Dessa fynd gjorde jag i Humlans bokhylla:

1984 - George Orwell

Fahrenheit 451 - Ray Bradbury

Brave new world - Aldous Huxley

Blonde - Joyce Carol Oates

Smulklubbens skamlösa systrar - Mian Lodalen

Har velat läsa både 1984 och Fahrenheit 451 sedan jag var liten och läste Kalle Anka Pocket. För er som inte är bekanta med Kalle Ankas fantastiska värld så kan jag berätta att det är en grej som återkommer i KAP att de gör olika versioner av kända verk. Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe är även en bok jag blev intresserad av efter att ha läst en Kalleversion.

Får nog ta och göra ett inlägg om Kalle Anka Pocket snart.

Sedan gillar jag att de tre översta böckerna har lite samma tema: framtidsutopier. Ska bli kul att se hur de skiljer sig. Blonde slängde Humlan till mig och Smulklubben... tog jag mest för att jag kunde...

Nio böcker, 30 kr. Bra deal tyckte jag!





I will hypnotize you...

Då var jag klar med Hypnotisören av Lars Kepler. Efter min hedniska handling där jag läste Paganinkontraktet först (som är andra delen, men dock inte sammanhängande så det stör) så fick jag mersmak för att läsa den första delen. Och.. tja, ja.. jag tyckte faktiskt att Paganinkontraktet var snäppet bättre än Hypnotisören. Ska jag vara ärlig så vet jag inte ens om jag skulle ha gett mig på Paganinkontraktet om jag hade läst i rätt ordning från början.

Visst höll den måttet och var spännande och allt det där, men jag saknade något som Paganinkontraktet hade. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var. Kanske att det var mycket mer detaljerat och djupare i Paganinkontraket. Hur som helst så har jag sagt det förr och säger det igen; Deckare kanske inte är min grej trots allt. Speciellt inte när huvudrollerna är medelåldersmän gubbiga män. Känns som om dom redan tar nog med plats... Wallander, Sejer, Beck (förvisso tv, men ändå!) Nej, in med lite mer Maria Wern och Irene Huss så kanske jag börjar intressera mig lite! Paganinkontraktet hade ju Saga Bauer som blandade upp lite. Det kanske var det som gjorde att jag gillade den bättre?

Men jag vill inte avsluta negativt; Hypnotisören var stundtals riktigt spännande och obehaglig och orginell (för mig iallafall) och jag tycker att man ska ge den en chans. Om man dock inte blir så frälst av den så var inte rädd för att gå vidare till Paganinkontraktet iallafall! Hell, jag kommer säkert ge mig på Eldvittnet en vacker dag!

Välkommen till Den Eriksonska Bokcirkeln

Nu är det dags att ingå i en helig bokcirkel. Medlemmarna för tillfället är jag och min kusin Annie. Bokflugan var först på, men har nu dragit sig ur. Eftersom jag är på sista spurten i min utbildning med tentor och allt vad det innebär och Annie har två småbarn att ta hand om så får vi se hur vi får ihop det. Annies krav på bok var att den skulle vara under 300 sidor. Till slut kom vi fram till att Igelkottens elegans av Muriel Barbery.

Den Eriksonska Bokcirkeln har jag dikatoriskt valt till namn, efter våra mammor och mostrars släktnamn; Eriksson (tog bort ett s för lite bättre effekt). Alla är givetvis välkomna att hänga på läsandet!

Nämen Hey Dolly!

"Mårtens mamma har haft cancer. Det är sånt man absolut inte får skämta om. Det är så att säja ett infekterat ämne. Notera att det där hade varit osmakligt sagt om hon haft en infektionssjukdom, till exempel kallbrand. Nu var det helt okej, för cancer är inte bakteriellt."

Jag är så jäkla avundsjuk. Så avundsjuk på Amanda Svensson som 2008 debuterade med Hey Dolly, 21 år gammal. Vad gjorde jag när jag var 21 år? Inte skrev jag en nätt liten bok sprängfylld med de galna, kloka, roliga och geniala formuleringar, som Amanda Svensson gjorde. Stilen är rå, men hjärtlig och tempot uppskruvat till max.

Dolly är en smula dysfunktionell 18-åring med en smula dysfunktionella vänner och en väldigt normal pojkvän. Genom Dollys ögon och fantasi får vi ta del av åttiotalistens egocentriska världsbild. De enda krig som man kan protestera mot är de i ens eget huvud och i Dollys verkar tankarna på vännens besatthet av Jens Lekman, pojkvänens toffelfasoner och rockstjärne-fantasierna bilda ett litet inferno.

"Kanske en släng av graviditet, vad vet jag ... snälla säj att jag har lite kondylom. Lite gonorré, lite övervikt, lite snustorra äggstockar, ett litet foster i magen. Säj att jag har vad som helst som kan upptäckas och botas."

För mig är språket Hey Dollys absolut största behållning. Man vill riktigt suga in alla fantastiska meningar Amanda Svensson har trollat ihop. Det är en fin och udda historia men ibland känns det nästan som om Dolly själv tar över berättandet och handlingen blir som en deg som jäser över med knäppheter. Vissa bitar är tajtare än andra helt enkelt. Jag är ändå sjukt imponerad och, som tidigare sagts, sjukt avundsjuk. Ska nog ta och kasta mig över hennes senaste bok Välkommen till den här världen så fort jag får tillfälle.

Ode till äckliga saker.

Jag gillar sår. Eller kanske inte gillar just själva såret, men jag tycker att det är fascinerande hur sår kan uppstå och hur rätt omläggning och liknande kan få det att läka ihop igen. Jag tycker inte att det är äckligt, inte alls faktiskt. Jag har till och med köpt en bok bara om sår. Sår heter den, fyndigt va? Innehåller en hel del smaskiga bilder och förslag på omläggningar. (Bilden är från adlibris.se. Jag orkade inte ta en egen.)



  Jag gillar också att klippa folks naglar, speciellt om de är rikigt långa klonaglar och gärna lite skit under dem med som man kan rensa bort. Det jag gillar med det är att se hur det blir rent, och hur lättade de jag klipper blir. Det är faktiskt en befrielse för många!

En annan sak jag gillar är att rensa öron. Att riktigt gräva sig in och gotta sig åt att se vaxet försvinna. Ett tips är att dra topsen i öronvecket; att börja uppifrån och följa svängen hela vägen ner. Där gömmer sig ofta lite död hud!

Ännu en sak jag är förtjust i är att rensa duschavloppet på hår. Jag har en rätt rejäl kalufs och det blir en liten skörd då och då. Bara att fiska upp och slänga och vips så rinner vattnet ner mycket snabbare!

Men det finns saker som gett även mig kväljningar (ja, jag har också fått det då och då)
Dessa är:
* Tömma en påse innehållande göjs från en magsäck (s.k. ventrikeltömning). Var tvungen att klippa upp påsen och seda ösa ut det i sköljen. Kväljningsfaktor 4 (av 5)
* Ta avföringsprover är aldrig mysigt, kanske inte får kväljning när man torkar rumpor eftersom då blir man av med det, man utför en naturlig handling, men att gräva med en spatel i det är sådär kul. Dock pallar jag det ganska bra. Kväljningsfaktor 2.
* Ta prov på spya. Say no more. Kväljningsfaktor 4.

Behöver jag nämna att jag jobbar inom vården?