Kärleken till löpning.

Året är 2008. Jag ger mig ut på den gamla hederliga Intorps-rundan som slingrar sig i 5 km runt i Gällstads skogar. Detta blir början på min så kallade löparkarriär. 2009 springer jag mitt första lopp; Göteborgsvarvet. Jag kommer att springa det tre gånger i följd och sista gången, 2011 vill jag bara kräkas på rundan, alla deltagare och dess funktionärer. Så less var jag på att springa. Under åren springer jag även några mindre lopp, men 2012 avstannar allt tvärt. Jag vill inte springa mer, det är inte kul längre. Jag glor efter löpare jag möter på mina promenader och undrar hur de gör? Hur de orkar. Jag har liksom glömt att jag själv orkade en gång i tiden. Jag sprang ju för sjutton 21 km på asfalt genom Göteborgs stad!

2013 anländer med nya förhoppningar. Min kompis Lina undrar om jag vill springa det 10 km långa Varbergsloppet med henne. Tveksam som jag är vill jag ändå komma igång igen. Jag har sakta och osäkert börjat bekanta mig med min gamla vän och nemesis; löparspåret.

Men så sker en vändning; jag börjar på en lokal löpargrupp där jag får träffa andra löparentusister, får känna på hur jag blir bättre med hjälp av intervaller och lära mig en helt ny löparteknik som gör att det faktiskt inte är så plågsamt att springa.

Mitt i allt springer (hehe) jag på Born to Run av Christopher McDougall på ett rea-bord i Varbergs galleria. Jag satte genast igång att läsa och jag blev riktigt fänglad. McDougall är en amatörlöpare som, i jakten på löpningens själ, hamnar ner i Mexiko, djupt ner i Kopparkanjonen, där Tarahumarafolket bor. De är en skyggt, fredligt folk med en speciell egenskap: de är de bästa ultralöparna i världen. Och de springer inte ens i high-tech löparskor eller fancy löparkläder. De springer för att det är det de alltid har gjort, en del av deras kultur. Under resan lär McDougall känna Caballo Blanco, Den Vita Hästen, en amerikan som lämnade allt han kände och flyttade till Kopparkanjonen för att ägna sig åt det han gillar bäst; springa. Hans dröm är att en dag förena den västerländska världen och Kopparkanjonen i ett 80 km långt lopp. Och denna stund har kommit nu.

 

Det häftiga med boken var att den beskrev den löparteknik som jag nyss har fått lära mig på mina löparträffar. Historierna är så inspirerande och jag blev hela tiden sugen på att ge mig ut i spåret och känna friheten som löpningen ger, att sväva fram med rak rygg och stolta steg. Då boken mest fokuserar sig på ultralöpning, alltså sträckor på 80 km, 160 km, m.m. så kanske inte det var så träffande för mig, men bara att klara av 10 km i nuläget känns som en seger för mig. Historien värvas med intressant fakta om löpningen genom tiderna och hur viss forskning faktiskt pekar på att vi är byggda för att springa sedan urminnes tider.

Är du löparfrälst är denna bok ett måste, och om du inte redan är en löparnörd så lär du garanterat bli en efter denna läsupplevelse!

Lite mysterium med Paul Auster.

Skulle läsa alla tre böcker ur The New York Triology av Paul Auster. Läste första boken: City of Glass och kände att det fick räcka för tillfället. De tre böckerna i serien är oberoende av varandra.

Boken handlar om författaren Daniel Quinn; en ensam man som bor i New York och halkar in på ett bananskal i ett mysterium som han gör sitt bästa för att lösa.

Låter rätt så spännande, men historien var ganska tunn och blev snabbt tråkig. Den ledde ingenstans, en del trådar förblev lösa och slutet var bara konstigt. Ibland halkade karaktärerna in på dialoger om annat som inte rörde fallet, som baseball och en analys på Don Quijote, vilket inte bidrog till historien och fick mig att tänka att Auster bara ville skryta med sina egna kunskaper och ämnerna.

Jag kände att jag behövde en Paul Auster-paus så jag går raskt vidare med andra läsprojekt istället. Ger mig nog på de andra två böckerna i triologin vid ett senare tillfälle.

Snuffeli-snuff

Författaren Chuck Palahniuk är kanske mest känd för sin bok Fight Club som filmatiserats av David Fincher med Edward Norton och Brad Pitt i huvudrollerna. Boken står i min bokhylla och samlar damm, en present till min sambo i början av vårt förhållande.

Jag har själv inte läst den, men kommer antagligen göra det inom en snar framtid. Speciellt efter att just läst ut hans bok Snuff. Snuff är en fiction-novell om den avdankade porrstjärnan Cassie Wright som tänker avsluta sin karriär genom att slå världsrekord; hon ska ligga med 600 män i en tagning. I boken följer vi tre av dessa lyckliga stjärnor: Mr. 72; den unga killen, Mr. 137; prime time skådisen som hoppas på att detta ska bli hans comeback och Mr. 600; porrveteranen. Vi följer även Sheila, som är upphovsmakerskan till projektet och organiserar allt.

Historien är rå, smågalen och extremt underhållande. Den är också naken och avskalad, på flera sätt. Jag har aldrig läst en bok av någon som vågar ta i lite extra och chocka läsaren litegrann. Definitivt itnte sista gången jag läser en Palahniuk-novell.

GUD ÄR DÖD!

Första läsningen av de tre böcker som införskaffades på Strands bokhandel i New York blev av författarens Ron Currie, Jr. Hans debutroman är en fiction med den slagkraftiga titeln: God is dead. Som titeln skvallrar om så ha Currie, Jr. skapat en alternativ värld utifrån det faktum att Gud är död, och vad händer då med samhället?

I God is dead har Gud tagit den mänskliga formen av en sudansk kvinna mitt i stridernas hetta med Janjaweederna. I den mänskliga formen dör Gud och världen blir sig inte lik; präster och nunnor tar livet av sig, föräldrar börjar tillbe sina barn och "religiösa" krig bryter ut mellan nya livsåskådningar.

Boken är i det extrema laget, men ändå inte helt långt ifrån sanningen. Den kan kanske uppfattas som aningen provocerande från troende, vad vet jag om det? Men som stark icke-troende fann jag boken väldigt underhållande och tänkvärd.

Lätt mentalt rubbad men hysteriskt rolig brud!

Igår slog jag ihop pärmarna till Let's pretend this never happened av Jenny Lawson. Boken är en memoar av den amerikanska bloggarens uppväxt i en liten småstad i Texas upp till nuläget då hon är 39, har make och en dotter. En memoar för en som inte ens fyllt 40 kanske låter lite väl ambitiöst, men Lawson fyller utan problem den ca 360 sidor långa boken.

Den svingar sig mellan galna upptåg från hennes excentriska pappa som jobbar som taxidermist (alltså stoppar upp djur) och som tog in vilda djur i huset, kastade lodjur på Lawsons framtida man vid deras första möte och väckte Lawson och hennes syster mitt i natten för att visa en ny handdocka, gjord av en död ekorre.

Lawson själv lider av flertalet mentala problem; hon har tvångssyndrom, ångestsyndrom, haft en släng depression, posttraumatiskt stress syndrom och allmänt labil under sociala tillställningar och under bokens gång uppdagas en hel del fysiska problem med. Men med humor och ett underbart ostädat språk tar hon sina problem med en nypa salt och gör det bästa av situationen. Hon nämner antagligen ordet "vagina" sjuttioelva gånger och jag kunde ofta fnissa högt ev de underbara kommentarer som hon slängde ur sig.

Som t.ex. en lapp som hon skrev till sin man då de hade en argumentation:
I poisioned something in the fridge. Good luck with that!

Bokens budskap handlar om hur vi människor desperat kämpar för att passa in, men ibland måste man fråga sig vad det är man ska passa in i? För är vi inte alla lite smågalna ibland? Åtminstonde känner man sig sån.

Men så får man träda in i Jenny Lawsons inre och plötsligt känner man sig ovanligt platt och tråkig. Fast på ett helt okej sätt!

Från trollkarl till morbid småstadsidyll.

Då ska ju tydligen "sommaren" vara här med solen det innebär och jag har hunnit med att mellan regnskurar och New York-resan läsa Den tomma stolen av J.K. Rowling.
Efter Harry Potter-eran har J.K. Rowling nu gått vidare med att skriva en roman för vuxna. Både den svenska titeln och den den engelska titeln The Casual Vacancy gjorde mig lite oförstående medan storylinen inte fångade mig. Men sedan hittade jag den som e-bok på min Adlibris letto och kände för att ge den en chans.

Och tur var väl det, för den var riktigt bra! Rowling har skapat en intrigrik liten småstad; Pagford, där kommunnämndsledamoten Barry Fairbrothers plötsliga död sätter staden i gungning. Speciellt då det dyker upp flera spekulanter till hans plats i nämnden. Pagford är allt annat än den idyll den utger sig för att vara. Alla har något ont mot varandra och är i ständig fejd; rika mot fattiga, barn mot föräldrar, lärare mot elever o.s.v.

Rowling visade redan i Harry Potter-serien på sin uppfinningsrikedom, fångande berättarteknink och även sin förmåga till att "knyta ihop säcken". Boken blir riktigt morbid och twistar till sig totalt och slutet var helt oväntat.

Jag blev (liksom de flesta andra HP-fans, kan jag tänka mig) lite vilsen efter sista boken och att J.K. Rowling nu gått in på vuxenbokslinjen kändes lite skumt, men Den tomma stolen är verkligen läsvärd. Så till alla inbitna HP-fans som också vuxit upp med våran favorit-trollkarl som inte vågat sig på den än; det är okej. Den bits inte. Bara naggas lite i kanterna.

The Strand Bookstore i New York

Den 10 Maj flög min sambos familj och jag till The Big Apple för att fira svärmors 50-års dag. Det blev en resa genomsyrad med sightseeing, steakhouse och en hel del shopping. Jag hade innan resan läst om Strand Bookstore och var lite sugen på att gå dit. Under resan blev det dock inte något bestämt tillfälle att göra ett besök och bokhandlen föll i glömska.

Men...

Under en tur genom staden sprang vi helt plötsligt på denna underbara skapelse. Rader efter rader av böcker prydde trottoaren utanför affären och jag dök in. Väggarna var fyllda från topp till tå med böcker, böcker, böcker. Tusentals av dem!

Paradiset!

Titta så ljuvligt!

 

Trött sambo <3!

Hyllorna var så höga att man fick klättra upp på stegar för att nå de översta hyllorna.

Strand ligger på hörnet av 12th street och Broadway.
 

Dessa fynd blev det:
God is dead av Ron Currie, Jr.
The New York Triology av Paul Auster
Snuff av Chuck Palahniuk
Och en fin tygpåse såklart!

Jag hittade snabbt några stycken som jag ville adoptera och hade antagligen kunnat hitta många fler om inte min sambo hade hittat mig djupt försjunken mellan hyllorna och lotsat ut mig. Desperat försökte jag förhandla om att låta de andra gå före så kunde jag komma i fatt senare om typ tre timmar eller något. Jag hade lugnt kunna gå runt där en bra stund till. Det fanns en källare och övervåning med som förblev outforskad.

Så nästa gång jag åker dit så blir det en heldag på Strand Bookstore. Om du är en bokälskare och befinner dig i New York så-missa-inte-Strand!

Checka in deras hemsida: http://www.strandbooks.com/index.cfm


Och så blev det tre böcker till på flygplatsen i Newark innan vi flög hem:

The Happiness project av Gretchen Rubin
Wild av Cheryl Strayed
Let´s pretend this never happened av Jenny Lawson
 

Det blev lite tema: unga kvinnor som skriver om sina liv/ #1 New York Times Bestseller

Ooohh.. jag vill bara sätta igång och läsa, kommer bli en bra läs-sommar vill jag lova!