Lyckan är en sällsam fågel handlar om Charles som bor i Paris med sin sambo Laurence och hennes dotter Matilde. Charles jobbar som arkitekt och reser över världen för att arbeta med olika projekt. Charles är inte lycklig, han är jämt trött och rädd för att livet gått förbi honom. Han närmar sig femtio och en dag hinner hans förflutna ikapp honom genom ett brev från en gammal barndomsvän. Under sin resa genom minnena träffar han en kvinna som heter Kate och som han känner en dragning till. Hon bor på en gård på landet med sitt entourage av barn och djur, och efter deras möte förändras Charles.
Denna boken har jag riktigt längtat efter att läsa, den har stått i bokhyllan och retats och bara bett om att få bli läst, men så började jag och jag sögs inte riktigt in i den som jag först trodde att jag skulle. Språket var i en klass för sig och även om det stundtals var vackert och dynamiskt, ja rent av genialiskt så kändes det ibland flummigt och att det inte riktigt ledde någonstans. Inte förrän trehundra sidor kom boken riktigt igång och då slukade jag de sista sidorna. Då kändes den värd att läsa.
En bok för dig som gillar att läsa ett annorlunda språk med en annorlunda rytm. Om du gillar Anna Gavaldas rika berättarspråk och djupa karaktärer så är detta en bok för dig. Men om du känner under läsning att den inte kommer igång så uppmanar jag dig att hålla ut ett tag till! Den kommer bli magisk...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar